När det väl är enkelt, så är det så sjukt enkelt. Det känns som världens mest självklara grej, att vi ska vara tillsammans varje dag. Tillbringa alla dygnets vakna timmar tillsammans. Tänka på varandra frenetiskt när vi inte kan fysiskt vara med varandra.

Jag ryser till när han säger att han vill vara med mig för alltid. Och när han säger att han älskar mig innan vi somnar om nätterna.

Han älskar mig. Och ingenting annat har någonsin känts så rätt. Det är klart han älskar mig. Vi är gjorda för varandra. Det flyter så lätt, vi bara glider med. Från en ljummen sommarkväll för några månader sedan, till detta. Till att vi båda gjort vårt val.

Jag har gjort mitt. Jag väljer honom. Och han säger med lena små, men ändå så stora ord, att han valt mig. För hela livet.

Hela hela hela livet.