Min älskade sömn

Sover sämre på nätterna nu. Är rädd för att det nu ska hålla i sig och bli värre och värre fram till förlossningen. Jag vaknar flera gånger, vrider och vänder mig, drömmer sjuka drömmar som jag inte kan släppa när jag vaknat och känner liksom rastlöshet mitt i natten och när jag ska somna om. Nästan lite restless legs. Det liksom kryper nästan i dem. Vill bara upp och springa av mig ibland. 

Jag är ju van att ha väldigt god sömn, så det är ovant. Lider verkligen med människor som alltid har sömnproblem. Hur orkar man vara en glad människa då?! Jag sover dåligt en natt och orkar knappt ta mig igenom jobbdagen sen.

Annars ingenting nytt den här veckan. Jag hänger i med träningen och jobbet. Är tröttare nu, men försöker sova en stund när jag kan. Mår oförskämt bra! Har väldigt lite krämpor. Tror verkligen det är tack vare att jag rör på mig såpass mycket, som jag mår så bra. Jag känner mig inte tung och otymplig än. Ibland märker jag knappt av att jag är gravid. 

Har typ 20 jobbpass kvar nu innan jag blir ledig, och det känns som att det är alldeles lagom. Man hör inte hemma på en vårdavdelning när man är höggravid. Man behöver nog tiden hemma att förbereda sig, vila och bara ta det lugnt. Tycker det är sjukt att inte alla gravida får åtminstone en månads ledighet innan förlossningen, oavsett vilket jobb man har. Tror alla behöver det. 

På måndag börjar gravidyogan! Det ska bli så himla roligt. Perfekt nu när det är mörkt och kallt ute, och jag bara blir gravidare och gravidare.