Sömnen är SÅ viktig för mig nu. Jag har alltid haft stort sömnbehov, och nu under graviditeten är jag ännu lite tröttare. Så jag anpassar liksom min vardag efter sömnen. Jag måste sova middag om jag jobbat ett dagpass. Måste försöka sova så länge jag bara kan om jag ska jobba kväll. Alltid se till att ta en nap innan någon kvällsaktivitet, osv.
Imorse blev jag väckt av Martins förskräckliga alarm vid 07, när jag inte börjar jobba förrän 13:30... Martin är VÄRLDENS morgontröttaste person, så han vill snooza i typ 1,5 timmar innan han känner sig redo att gå upp. Jag lyssnar alltså på det där alarmet var nionde minut i 1,5 timmar. Plus att de började borra någonstans i lägenhetshuset klockan 07:30, så att det bara dånade i hela lägenheten. Gah!
Jag har även omöjligt att somna om nu för tiden. Jag tror det är kroppen som ställer in sig på att jag måste vakna snabbt osv, när bebisen kommer. Och så är jag såklart alltid kissnödig när jag vaknar, och då är det kört.
Ska inte klaga, för min sömn har hittills varit skonad från diverse graviditetsbesvär. Vet inte hur det ska gå när/om jag blir stor, tung, kissnödig var femte minut, täppt i näsan, inte kan ligga på rygg, osv. Jag är inte människa utan min sömn. (Säger hon som snart ska ta in ett spädbarn i familjen...)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar