Svårt att förstå att hon är färdig därinne nu. Hon kan komma när som helst, även om det är vanligare att man som förstföderska går över tiden. Jag har väl inga direkta känningar, mer än tätare sammandragningar nu. Det känns inte alls som att hon skulle vara påväg snart. Tiden har faktiskt gått fort nu på slutet och det är med lite panikkänslor som jag inser att det bara är 20 dagar kvar till beräknad förlossning. Allt är ju färdigt och jag känner mig mentalt förberedd. Men det är så mycket som är ovisst! Och den där ovissheten kan vara lite jobbig. Jag är rädd för akut snitt, för placentaavlossning, sugklocka, osv. Känns som att det är ett öppet fält där allt kan hända. Det gör en ju faktiskt lite orolig.
Annars så pinnar jag på i ganska vanlig takt. Känner mig absolut inte så gravid som jag är. Lite känningar i bäckenet som sagt på kvällarna efter aktiva dagar. Men inget mer än så. Jag mår fortfarande oförskämt och otroligt bra. Sover bra, äter bra, tränar och lever för det mesta som vanligt. Det är så jäkla skönt att vara ledig. Det känns otänkbart att nånsin jobba igen. Hehe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar