Amningstrubbel

Amningen fungerar numer bra. Hon går upp i vikt och det är ju det som är viktigast. Jag blev även mer vänligt inställd till amningen när jag fick bekräftat att den fungerar. På dagarna går det absolut bra. Jag tycker det är mysigt att amma då. Hon sover och är nöjd mellan tillfällena så att jag hinner vila. 

Men nätterna... Jag kan inte säga att jag gillar nattamningen. Signe äter så otroligt länge och det blir så påfrestande på natten. Nu har jag suttit med henne i två timmar. Bytt blöja och försökt få henne att somna under den tiden, men ammat däremellan. Hon har dessutom vänt på dygnet och sover som en stock under dagarna och är vaken på nätterna. Skriker inte och så, men ligger och gnyr lite. Det räcker för att jag inte ska kunna sova.

Det är längden på tillfällena som knäcker mig lite. Fy fasen så jobbigt det är att kliva upp mitt i natten och sätta sig i en halvtaskig ställning och amma i typ två timmar. Jag har förstått att man bör amma effektivt i 15-20 minuter, men hur i hela friden ska man kunna det när hon uppenbarligen inte är nöjd efter den korta tiden?! 

Hon är så snäll och hon somnar alltid relativt snabbt efter att hon ätit klart. Men det är jobbigt ändå. Efter några timmar är det dags igen och det är så drygt att veta att man kliver upp för ännu en två timmars-session. 

Problemet är väl att hon får så lite mjölk i varje sug. Jag har väl tillräckligt med mjölk, men flödet verkar dåligt. Därför krävs det flera timmars amning varje gång för att hon ska bli mätt. Dessutom är hon väldigt kinkig när hon ska ta tag i bröstet. Hon spottar ut, blir arg, osv. Så vi har testat amningsnapp, vilket faktiskt funkar jättebra. Synd dock att behöva använda det, då det är lite krångligt att sätta på varje gång, och rengöra dem osv. 

Hur som helst. Amningen är inte en dans på rosor. Det krävs så otroligt mycket tid, energi och engagemang. I alla fall för mig. Man vill ju bara att det ska funka och försöker göra allt allt allt för att det ska göra det. Vi har ju fått till det, hon går upp i vikt. Men som sagt - jag är inte amningsfrälst. Tycker ärligt talat det är ganska jobbigt. Så får man ju inte säga, men jag säger det ändå. Älskar mitt barn såklart, men matsituationen känns lite laddad.