Hurra!

Idag har vi sett vår lilla bebis för tredje gången på ultraljud. Min mage har inte växt riktigt som den ska de senaste veckorna, SF-måttet (måttet mellan blygdben och livmoderns överkant) har bara ökat 1 cm på cirka 4 veckor. Så vi fick komma på tillväxtultraljud för att se hur hon växt därinne. Det är ju inget som är exakt på ett tillväxtultraljud, men man kan få en aning om bebisens storlek och förväntade födelsevikt, osv.

SF-måttet har dock legat ganska normalt när man bara tittar på själva siffran, men siffran är egentligen ganska ointressant för man vill mest veta om det växer eller inte. Alla magar är ju så extremt olika, så man kan ju inte sätta ett mått för hur stor en mage ska vara. Men att det växer är såklart viktigt. Och det hade det som sagt inte gjort riktigt som det skulle. Å andra sidan har vi än en gång tvingats byta barnmorska, och det är såklart olikheter i hur olika barnmorskor mäter. 

Hur som helst. Allt såg jättebra ut med våran tjej! Man mätte huvud, lårben, rygg, osv och kom fram till att hon är precis normalstor för sin ålder. Hon väger ungefär 2-2.1 kg just nu och förväntas vara normalviktig vid födseln, med reservation för ändringar såklart. Allt beror ju på hur hon lägger på sig vikt sista veckorna nu. 

Hon hade duktigt nog lagt sig med huvudet nedåt, vilket också kan göra att SF-måttet inte ökar, trots att bebisen växer. Man såg nu också att det helt säkert är en liten flicka! Och dessutom en liten flicka med mycket hår! Haha. Man såg liksom hur det hängde ner lite i nacken på henne. Så himla gulligt! 

Någon bra bild fick vi inte, dels för att hon är såpass stor nu så man bara ser enstaka kroppsdelar på skärmen, och dels för att hon gömde sitt ansikte med sina små händer. Ungefär 6 centimeter var hennes lårben nu. Inte klokt! Jag blir lika förvånad varje gång det slår mig att det faktiskt ligger en människa i min mage.

Det var en sån himla lättnad att få veta att hon växer som hon ska. Nu ska jag förhoppningsvis ha samma barnmorska ända till förlossningen, så att samma person får mäta SF-måttet varje gång. Sen så vet jag ju att hon växte extremt fort mellan vecka 25-28, för då stack SF-måttet iväg jättemycket. Så hon kanske hade en rejäl tillväxtperiod då, och sen lugnat ner sig lite. Hur som helst, så mådde hon till synes bra och det känns så himla skönt! Har faktiskt varit lite orolig. 

 

Vår långhåriga lilla älskling!