Mina morgnar består numer av lite frukost framför Malou efter tio och begrundande av magen som rör sig. Hon har hicka flera gånger om dagen nu och sträcker ut sig därinne med armar och ben. Nu skulle jag absolut reagera på minskade fosterrörelser. Jag är van att känna henne då och då under dagen, och skulle det gå hela dagen utan att jag gjorde det så skulle jag bli riktigt orolig. Hoppas verkligen att det aldrig behöver bli så.
Idag ska vi till barnmorskan igen för ett extrabesök för att mäta magen igen. SF-måttet hade ju växt lite för lite förra gången, så det blir en extra check up. Annars mäter man blodvärde och sockerhalten i blodet var och varannan gång, genom ett blodprov. Detta för att upptäcka eventuell järnbrist eller graviditetsdiabetes. Blodtrycket mäter man varje gång för att upptäcka havandeskapsförgiftning i tid. Jag har väldigt lågt blodtryck annars och har än så länge haft det hela graviditeten också. Vilket såklart är bra. Jag brukar mäta hemma ibland också, om jag känner lite huvudvärk eller så. För att vara på den säkra sidan. Havandeskapsförgiftning kan vara jättefarligt, så det ska man ha respekt för.
Det känns verkligen som att magen växt nu, så jag tror att det där måttet måste ha ökat. Vore kul om barnmorskan kunde känna hur hon ligger också. Skulle vilja att hon vänt sig med huvudet ner nu, så jag slipper oroa mig över det. Och så är det ju kul att veta om det är en hand eller fot som man känner inifrån.
Det blir mycket gravidsnack härinne känner jag... Men det upptar det mesta av min tankeverksamhet, så det blir så. Jag blev en sån där gravid kvinna som går in totalt i sin graviditet. Och det var väl inte så chockerande direkt. Graviditet och förlossning har länge varit mitt största intresse. Jag har plöjt igenom förlossningsböcker sedan många år tillbaka, så därför känner jag inget behov av att läsa dem nu igen. Hehe. Gudrun Abascals böcker vill jag rekommendera, de är superbra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar