Nu har jag tvättat alla sängkläder och bäddat rent i spjälsängen. Det är extremt okoordinerat i färger och mönster. Hehe. Allt man köper är ju mönstrat i gulliga små mönster, så det blir så. Jag har lagt en mjuk liten filt i babynestet som vi kan linda in henne i. Den brukar jag och Martin sova med så att det luktar oss av den. Hihi. Vi hoppas verkligen att hon vill sova i sängen, det känns mycket tryggare så. Sen förstår jag att många bebisar bara vill vara nära hela tiden och inte somnar "ensamma", och att man som mamma har någon typ av hormoner som gör att man vaknar av minsta lilla och aldrig kommer rulla på bebisen i sängen eller så. Men jag känner mig ändå inte så trygg med att hon ska sova i vår säng. Den är så hög och vi sover båda så djupt, och rör oss mycket i sömnen.
Det spörs att se vem hon är och vad hon vill. Vi längtar i alla fall väldigt mycket tills hon ligger i den där sängen och vi äntligen får hålla henne i famnen. Det känns redan som att vi är en familj, för hon är så närvarande hela tiden. Hon ligger ju i min mage och det är så självklart att det är vi tre nu, och inte bara jag och Martin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar